Lycka kan också vara ett roligt jobb!

Jag ser att det är över en månad sedan jag skrev senast. Jag lever i en dröm och jag vill inte vakna! Så roligt som jag har nu har jag nog aldrig haft. Och jag pratar om jobbet. Mitt nya roliga och spännande jobb där varje dag är ett äventyr och en utmaning. Jag försöker ta vara på och njuta av allt roligt jag får vara med om. Jag hoppas så att jag får vara kvar men tänker inte så mycket på vad som händer nästa år. Jag lever i nuet för första gången i mitt liv!

Hastigt och lustigt blev det bestämt i måndags att jag skulle flyga upp till norra Finland och besöka en kund vid en gruva. Med långkalsongerna packade, bärbara datorn laddad med min powerpoint presentation som skulle blidka kunden, pass och elektronisk biljett och ett pep-talk från min chef satte jag mig på tåget i ottan i torsdags för vidare transport till Stockholm. Efter diverse flyg och ytterligare biltransport genom norrländska skogar kom vi fram till Finlands skidparadis Levi. På hotellet väntade egen bastu på rummet som jag faktiskt provade samt himmelskt sköna sängar där jag somnade gott. På fredagen laddade jag med gott finskt bröd till frukost och sedan vidare på smala isiga grusvägar tills skogen öppnade sig och en gruva trädde fram ur grådiset. Stadiga tystlåtna finnar välkomnade oss och bjöd på gott kaffe. Den finskklingande engelskan kändes bekant och gjorde mig trygg. Behöver jag säga att mötet avlöpte väldigt bra?! Att besöka gruvan var ett spännande äventyr som förtjänar ett eget kapitel. Kort sagt var det långt ifrån den turistbuss jag åkte med ner i Kiruna gruvan för flera år sedan. Det här var på riktigt med smala krokiga branta backar ner i underjorden med endast bilens lyktor som lyste upp mörkret runt omkring. När vi klev ur bilen på 350 meters djup slog en fuktig luft emot oss och det var skönt att ha en ficklampa i handen. Ingen arbetsmiljö för den som lider av klaustrofobi eller mörkerskräck! Men höjdaren var att få stå i "vår" gruvmaskin när den borrade för fullt. Stolthet!

När jag satt inklämd i mitt säte mellan två storväxta karlar på flyget hem upplevde jag än en gång glädjen att kunna fälla bordet framför mig utan att min mage var i vägen. Jag fick också plats i mitt säte utan att trycka emot armstödet emellan sätena. Lycka! Jag hade också lyckats med mitt uppdrag att lugna kunden och ge dem förnyat förtroende för företaget! Det kändes bra!