En helt vanlig dag i mitt vardagsliv

Lämna barn lagom till kl. 8 på skolan
Köra lagligt till jobbet - varning för poliskontroller den här veckan
Knacka siffror under tidsbrist på förmiddagen
Statusmöte ang nytt datasystem en timme
Fackligt lunchmöte mumsande på en kebabsallad
Knacka mer siffror under eftermiddagen
Testa nya idéer i nya datasystemet
Fundera och klura
Hämta barn på fritids exakt på tid som avtalat - pust!
Lyssna på Lena och Orup
Göra räkningar
Klura på deklaration och rotavdrag - stön!
Pannkaka med socker - protest från sonen. Inget socker på pannkakorna hädanefter
Kladdkaka med kokostäcke och vaniljvisp
Läsa saga - natta
Prata i telefon - fniss och flams
Uppkopplad mot Facebook
Läsa bloggar
Nu är jag trött - dags att natta sig själv!

Böcker och trädgårdsfix

Jag läser "Tusen skärvor tillit" och furundras över hur väl Helena Von Zweighbergh fångar undertonerna som finns mellan huvudpersonerna. Det gör det nästan väl jobbigt att läsa boken för man känner igen sig i tankarna och beteendet hos dem.... Igår kväll var jag på Biblioteket och lyssnade på henne när hon presenterade sina böcker. Hon berättade med inlevelse och inspirerande ordval och gjorde mig sugen att läsa mer av henne. Jag som hade bestämt mig för att plöja igenom "Tusen skärvor tillit" för att sedan aldrig mer öppna en bok av henne igen. Men hon fångade mitt intresse genom den bakgrundberättelse hon gav om varje bok. Jag tror hon får en chans till.

Annars är jag fortfarande inne i en deckarfas och slukar den ena efter den andra. Det är härligt när man hittar en författare som man tycker om. Jag förstår inte hur jag ska hinna jobba när det finns så många böcker som drar i mig. Som bara väntar på att bli lästa!

Idag har jag klippt mina äppelträd. Jag gjorde det utan trädgårdsmästare bredvid och jag klarade det! Det var inte svårt alls. Det svåraste var att våga klippa första grenen! Solen värmde skönt så jackan åkte av. Grenarna rispade mina armar och jag klättrade högre och högre. Till slut var det bara att samla in riset och skynda in för den plötsliga skur som kom. Aldrig har väl kaffet smakat så bra!

Vårtecken..........

Ingen ny spännande middagsgäst ikväll vid fågelbordet. Jo förresten, spännande vet jag inte men ny för i år i alla fall. Ett vårtecken också. Två duvor kom flygande och ville smaka av fågelfröna på marken. Men det fick de inte. Nog för att jag är djurvän men duvor vill jag inte ha i min trädgård. Så jag skrämde iväg dem. De var envisa och kom tillbaka flera gånger men jag var mer uthållig. Till slut gav de upp och hittade mer lättillgänglig middag någon annanstans. Fast vårtecken är de i alla fall. Påminner mig om när jag pendlade sydväst och skogsduvorna spatserade längst vägkanten. När bilen närmade sig flaxade de tungt upp och ibland så sent att jag nästan trodde jag skulle köra på dem. Blundade själv och hoppades att de skulle ha lyft när jag susade förbi.....

En annan sak som blev bestämt idag är veckopeng för sonen. Det ska bli spännande att se hur han axlar det ansvaret. Några saker som ska göras varje dag för att pengarna ska delas ut på söndagar. Fortsättning följer.........

En ny middagsgäst

Jag har upptäckt ett nytt husdjur vid fågelbordet. En brun liten mus kilade fram idag och käkade av fröna som ligger på marken! Att det inte var första gången den var där har jag i och för sig förstått av spåren i vintras. Men det är första gången jag har sett den. Ljusbrun med bruna pigga ögon och en ful svans satt den där och åt. Skygg och snabb... rätt som det var tog den sin tillflykt till enbuskarna som finns strax bredvid. Eften en liten stund kom den fram igen och tog för sig. Hm.... inte lika roligt som fåglarna men inte en total överraskning heller. Vad göra? Tömma råttfällor är ju inte min starka sida heller.... Skaffa katt????

Den lever!

Den lilla fågeln kvicknade till! Att man kan bli så glad! Efter vad som tycktes en evighet såg jag hur fågeln började titta sig runt lite grann och när jag tittade nästa gång var den borta. Härligt! Den piggnade till!

I morse kanske den var en av de små som pickade på marken runt mitt fågelbord igen! Jag blev så glad!

En liten grön fågel kramar om mitt hjärta ikväll

Åh nej, en liten fågel flög rakt på rutan. Den föll ner på de hårda stenplattorna utanför min ytterdörr och låg alldeles stilla. Jag tittade på den och såg hur det ryckte i benen och kroppen flämtade. Vad ska jag göra? Jag väntade en liten stund och fem minuter kändes som en evighet. Res på dig, flyg igen lät det inom mig men inget hände. Den lilla Stensiskan bara låg där! Till slut kände jag att jag måste gå ut och flytta på den. Kanske den skulle kvickna till om den låg lite skyddat i busken eller var den död?

När jag kom ut och böjde mig över den lilla gröna fågeln såg jag hur den andades häftigt och de små pepparkornsögonen tittade på mig och blinkade. Jag kände mig så hjälplös. Kanske det hade varit mest barmhärtigt att slå ihjäl den men jag kunde inte. Jag tog en spade och en plastpåse på handen och tänkte försöka flytta på den. Men när jag rörde den så fick den krafter från någonstans och vände på sig så den kom upp på fötter. Den satt alldeles stilla men den satt i alla fall och blinkade med ögonen. Jag backade försiktigt in igen och smygkollar på den genom fönstret. Kanske den kvicknar till och kan flyga igen om en stund. Hoppas hoppas!!!!

Hela vintern har en flock Stensiskor förgyllt mina mornar när de har pickat i sig frön från mitt fågelbord. Inte ska väl mitt fönster ta död på den nu när våren är i antågande?! Så orättvist!