Dag 5

Idag är det 5:e dagen som jag bara äter Modifast. Modifast är samma sak som Nutrilett fast ett annat märke. Kan ju säga att jag som redan hade provat Cambridge bland annat tycker att Modifast smakar bättre. Kanske är inbillning. Det är ju ingen större idé att klaga, detta ska vara min enda föda i nästan en månad! Jag är förvånad och överraskad att det går så bra som det gör. Visst är jag hungrig emellanåt och så sugen på vanlig mat att det stundtals inte är lätt att låta bli men det skulle aldrig falla mig in att ta en endaste bit. Det kanske inte har betydelse men för min självkänsla är det här en ordentlig test av mig själv.

Det är kanske inte så konstigt att man blir totalt uppslukad av varje liten doft av mat när man öppnar kylskåpet eller öppnar en köttbullepåse från Mamma Scan. Jag har sonen hemma någon dag till och det har verkligen varit en prövning stundtals att fixa mat till honom. Hur gör man när man inte ens kan provsmaka om currysåsen smakar något? Häromdagen var vi i Säfsen och åkte skidor och bla grillade vi korv. Han räckte mig resterande korv och jag höll på att stoppa den i mun. Hur ofta har man inte varit en slasktratt som äter överblivna rester så det inte ska förfaras? Ha ha! Oj, vad jag har blivit medveten om vad mycket som stoppas i munnen utan att man tänker på det!

Igår var det ju godisdag - lördag som det var. Vi åkte till affären och köpte lösgodis till honom och han hällde upp på kvällen. Där kunde jag känna chokladdoften. Droppen kom väl när han bad mig känna hur len en seg råtta var. Hm..... då var det inte långt undan att jag stoppade den i mun! Men jag klarade den prövningen också och snart har jag en vecka framför mig när jag bara tar hand om mig själv och min "matlagning".

Ibland slår det mig att jag ska blanda shaker flera veckor till. 4 ggr om dagen ska jag skaka den där burken och dricka gojjan. Blä! Men jag försöker tvinga bort tankarna och tar en dag i taget. Det positiva är när vågen redan visar minus 4 kg. För er som undrar varför jag bara ska äta Modifast en månad framåt så är det för att levern ska vara så liten som möjligt vid operation. Vid snabb viktnedgång krymper levern snabbt. Den sitter tydligen i vägen när de utför titthålsoperationen. Den andra anledningen är för att man ska bryta sitt negativa matbeteende och minska sockerberoendet. Kan faktiskt säga att matsuget definitivt har tagit över sockerbehovet. Önskar i mina starka stunder att jag borde kunna ändra matintaget istället för operation bara för att jag längtar så efter att få äta! Men jag har ju testat det ett antal gånger och det fungerar inte! Det vet jag också.

Jag läser en del bloggar om andra som har gjort gastric bypass operationer och det förvånar mig faktiskt att så många fortsätter att äta godis och bullar osv. Jag kanske låter som en besserwisser men varför riskera att gå upp igen när man nu har fått operationen som en skänk från ovan och en chans att verkligen lyckas att hålla en normalvikt? I dagsläget känner jag att jag aldrig vill väga så här mycket igen! Jag vill aldrig äventyra att gå upp i vikt igen om jag går ner till min egna satta målvikt. Jag hoppas verkligen att den tanken aldrig överger mig. Samtidigt så blir jag lite orolig att jag kommer att glömmma bort de känslor och tankar jag har nu om/när sötbehovet kommer tillbaka. Jag hoppas bara att önskan jag har om att bli smal kommer att övervinna alla frestelser som jag kommer att ställas inför.