lördag 13 juni 2009

När inte mina ord finns lånar jag andras...

Kom
Kom, du kan bara knacka på min dörr.
Jag väntar inte längre med en kniv i munnen.
Min längtan är så gammal att den slagit rot.
Nu växer här upp ett träd istället.
Trädet är fem år.
Det är några trappsteg till dörren
och en avgrund framför den,
men avståndet blir mindre och mindre
när man börjar gå.
Skulle jag vara borta just då
kan du bara gå in genom dörren
som aldrig är låst.
Du kommer att finna trädet.
Du kan slå dig till ro.
Sun Axelsson

Ur Fågelns öga
Jag hugger in min kärlek
i en sten i skogen
döljer den med ris och mossa

Går du där förbi
i en annan tid
skall min viskning nå dig
utan att du förstår hur
Urban Andersson

Jag väntar vid grinden åt havet
Jag väntar vid grinden åt havet,
där mareld på dyningen går,
och snart är mitt hjärta begravet
och snärjt under havsnattens hår -
under havsnattens hår.
Ah, så kom, kom i namn av allt mänskligt och mjukt,
kom och räck mig din blodvarma hand,
att mitt hjärta på nytt,
som är havstrött och sjukt,
finner land - finner land.
Anders Österling

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar