Ett ögonblick i taget....

Ibland uppstår ögonblick i ens liv som man helst vill frysa och stanna kvar i. Inte behöva ta beslut eller ta konsekvenserna som man vet kommer senare. Jag stod vid ett vägskäl och i en sekund tvekade jag vilken väg jag skulle ta. Sekunden passerar förbi och jag har tagit ett steg i en riktning... Vart leder vägen mig? Det vet jag inte men... jag vill tro att jag valde rätt.

"Du är en fantastisk människa" och "Ta det inte personligt bara". Två kommentarer jag har fått höra igår och idag. Jag önskar jag kunde ta åt mig men det negativa är så mycket lättare att höra och lyssna på. Jag tittar mig i spegeln och önskar jag kunde se det andra ser...

"En stark människa" - javisst på vissa plan. Men bakom döljer sig en person som inte visar svaghet speciellt ofta. För svaghet är ju ett tecken på att man behöver någon och det beroendet gör en sårbar! Så mycket lättare att dölja svaghet genom ilska när man egentligen vill sätta sig ner och gråta. Det tar tid och engagemang att förstå att det ligger annat bakom ett argt ögonkast eller ett oprovocerat utbrott..........