Punkt.

Förd bakom ljuset? Näe...... ingen går väl in i en relation och är sig själv närmast? Att vara i en relation och känna att något är konstigt men inte kunna sätta fingret på det. Att kämpa för att hitta lösningar med en känsla av att trampa runt i sirap.... Att få ihop två människors liv är ju aldrig enkelt. Referensbilderna och livserfarenheterna så vitt skilda. Känslorna finns där men någonstans i början valde vi två spår. Parallella spår ett tag men som senare gled längre och längre ifrån varandra. Försökte växla tillbaka men det gick inte. Frustration och ångest infann sig...... Varför? Vad var det som inte kändes bra? Varför? Båda försöker på sitt håll att få relationen att fungera. Var det just det som var problemet? Försöka på varsitt håll istället för tillsammans?


Förvirring uppstår när två personer som inte strävar mot samma mål ändå försöker få det gemensamma livet att fungera. Var det någon som var otydlig? Vi ville samma sak men med olika tidsperspektiv........ Eller ville vi inte det? Var det någon som inte var ärlig? Har ni upplevt känslan av att allt inte sägs men när man försöker pressa fram det så slutar det med att man känner sig dum själv... Och inbillningssjuk....


Jag är glad att alla bitar föll på plats till slut... Nu är det slut med ältande..... Det fanns en intuition inom mig som jag borde ha lyssnat på........ Men jag ångrar ingenting. Det har varit en rolig och mysig och innerlig tid med många fina och vackra stunder att se tillbaka på! Stunder som jag bär med mig i hjärtat!