Något litet i sin linda... Så pyttigt att det knappt inte syns. Men ett litet frö är det enda som behövs för att tända ett hopp....
Vad får en egentligen att må bra? En blick, en röst, att bli sedd skulle jag vilja sätta högt på den listan. En komplimang förståss. En dag på jobbet när jag hann med det jag hade tänkt mig. Eller att hitta den där komponenten som jag har letat efter i veckor. Men livet är ju så mycket mer än jobbet. En god vän sa till mig igår: "Det låter som du låter jobbet styra ditt liv". Spontant svarade jag: "Ja men det gör ju det". Den här helgen skulle jag ju ha varit i Malmö. Istället sitter jag här och funderar om jag inte borde jobba på söndag.
Men för tillfället har jag fått något annat som distraherar mig och det är så skönt. Livet är ju inte bara jobbet... Jag lever bara en gång och det enda jag vet är idag. Så det är dags nu! Jag har återigen kastat mig ut i det okända och det känns bra.
Vitt på backen!
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar