Att söka nytt jobb

Sitter här min sista "lediga" lördag och funderar på varför man "bondar" med en del människor och en del inte. Det här med att vara på anställningsintervju är ingen picnic. För det första, vad ska man ha på sig? Hur ska man se ut i håret, ska det vara löst hängande som jag har det oftast. Eller ska man sätta upp håret för att man kanske ger ett mer seriöst och affärsmässigt intryck? Ska man ha kavaj eller en tröja? Blir det för mycket med kavaj? Två gånger har jag varit på intervju där jag kände mig "overdressed" med kavaj. Igår var jag på intervju där jag kände mig för dressed down med en tröja och hängande hår. Dags att verkligen fundera på kläd- och hårstil om/när jag går på nästa intervju. Vilket intryck vill jag ge? Jag ska erkänna att jag nog inte var så "på" inför gårdagens intervju. Det var en allmän intresseintervju så den kändes inte så viktig. Hm... my mistake tror jag. Kanske jag gav ett intryck av att jag inte är så kompetent som jag åtminstone vill framstå (ha ha). Har jag sumpat mina chanser att få en mer avancerad tjänst nu via den här firman?

Förra veckan var jag på en annan anställningsintervju där jag åtminstone hade rätt kläder och frisyr. Ärligt talat, mannen som skulle anställa var stel som en pinne och väldigt korrekt. Han motsvarade alla mina fördomar om det företaget. Ganska komiskt egentligen och kanske inte alls sant men jag kände ingen "connection". Det gjorde inte han heller visade det sig eftersom han valde en annan kandidat. Nåväl, jag var en av tre så jag får vara glad åt det. Och ska jag säga en annan sanning så är jag inte så intresserad av att arbeta på det företaget. Men just nu känns det inte som jag kan vara för storbjuden.

Att gå på anställningsintervju är så nyttigt och lärorikt. Främst för en själv tror jag. Helt plötsligt blir man ju tvungen att fundera på vilka starka/svaga sidor man har. Och det ska ju spegla yrkeslivet - inte hur man är som privatperson. Fast egentligen är man nog inte så annorlunda privat mot arbetsmässigt, eller? En vän sade en gång för länge sedan att hon inte vill blanda ihop sin yrkesroll med sin privatroll. Hon skiljer på arbetet och fritiden och drar en gräns hur nära hon släpper in sina arbetskamrater. Så fungerar inte jag och har nog aldrig gjort. För mig är det viktigt att ha bra relationer på jobbet och gärna få vänner där. Och jag är priviligerad av att ha fått nära vänner som fortfarande finns i mitt liv trots att jag har bytt jobb.

Så hur blir det framöver? Ingen aning om jag kommer att byta jobb, bli arbetslös eller bli kvar där jag är idag... Men jag vet i alla fall att varje ansökan, varje möte med en potentiell arbetsgivare kommer att lära mig något mer om mig själv.

Och jag har ju fortfarande en önskan kvar. Så nästa gång en stjärna faller....