Uppdatering

30 januari,hmm... det var ett tag sedan jag skrev, igen. Det är som att tiden flyger iväg och när man använder datorn hela dagarna är det inte alltid så lockande att börja om på kvällen igen. Ibland känns det inte som det händer så mycket i livet heller. Jobbar, jobbar, jobbar.... går på kören, fotbollsträning med sonen, jobbar, jobbar, jobbar.... Men jag säger inte att livet är tråkigt för det tycker jag absolut inte. Jag har jätteroligt på jobbet även om jag får kavla upp ärmarna och aldrig är sysslolös. Jag har ju fått fast jobb så nu tittar jag bara framåt. Äntligen verkar det komma in en vikarie i sex månader också tills den andra tjejen kommer tillbaka. Hoppas hon är lättlärd och social! Kören har sjungit in vårsånger på Berget och Knutsbol. Precis som det ska vara. Vår körledare är sträng och övar stenhårt med oss. Jag har inte varit helt tillfreds med henne men nu börjar jag acceptera henne. Man kan inte gilla alla människor och vi kommer nog aldrig att bli goda vänner men jag respekterar henne och det får räcka. I morgon blir det konsert i kyrkan på eftermiddagen och den 16 juni ska vi sjunga Man in the Mirror bla i Degerfors Folkets Park. Annorlunda tolkning eftersom vi ska göra den ackapella. Vi sjunger nästan allt ackapella nu för tiden. Lite tråkigt ibland men vi har ingen som kan spela piano. Fördelen är att vi har blivit bättre på att hålla rätt ton hela låten och sjunker in längre så mycket som vi kunde göra tidigare. Sonens lag har börjat med seriespel den här säsongen så nu har vi match nästan varje helg. Vi möter Karlstad, Kristinehamn, Filipstad bland annat. Kul med nya lag men man blir ju så engagerad. Ibland får jag bita mig i tungan för att inte skrika och hejja för mycket. Det är ju ändå tränarna som ska peppa osv... Kul är det i alla fall! Hemma har jag äntligen tagit tag i förrådet och håller på att byta panel. Det blir så fint! En sida är uppe och är grundmålad. Nu fattas två färgstrykningar och att måla dörren. Andra sidan har lite panel kvar att bryta bort och sedan tar pappa över och spikar dit ny panel. Det har gått bra att jobba ihop. Han börjar bli till åren pappa men än kan han. Vi tar det lite lugnt och kör inte så långa dagar och det är nog bra för han har inte samma ork längre. Men jag är så glad och tacksam för att han hjälper mig! I år är min sommarsemester ett oskrivet blad. Jag som brukar ha planer och veta exakt vad jag ska göra vid den här tiden på året har fyra veckor som är blanka. Det känns ganska bra faktiskt men jag vet att jag inte vill sitta hemma själv i alla fall. Då blir det så tyst och tomt och rastlösheten kommer att sprida sig i kroppen! Men än finns tid att få idéer!