Uppdragen haglar över mig just nu och från att ha tillbringat två dagar i Kolmården är jag nu långt åt andra hållet, i Oslo. Här ska jag också vara två dagar på workshop med Inköpargruppen. Deltagare från Norge, Sverige och Litauen så nu blir det att spetsa öronen och vässa engelskan. Trodde nästan att min virriga dag skulle fortsätta för när jag kom till hotellet var någon som nästan hette som jag (felstavat efternamn förståss) redan incheckad och hotellet var fullbokat. Stön, tänkte jag, vad händer nu??? Jättetrevlig receptionist löste problemet och jag fick ett rum till sist. Fortsättning följer på vem som "låtsades" vara jag i morgon när jag träffar de andra antar jag.
Strulet började redan på morgonen med en rejält trött son som inte ville gå till skolan... En mamma (jag alltså) med kort stubin = också trött, fräste till och det är ju helt fel melodi att tackla sonen med så sedan var vi på kollisionskurs. Vuxen som jag är vaknade jag till sist så vi kunde bli sams innan vi skildes vid skolan. Puh!
Sedan stressade jag vidare till jobbet och var tvungen att lämna ifrån mig datorn så "hackern" fick se till att den gick att använda på konferensen. Fick inte tillbaka den förrän kl. 11. Mera stress!
Tog långlunch och träffade en eventuell ny arbetskamrat i Örebro. Givande möte som lockar min äventyrslystnad. Förutom vårvindar blåser det även förändringsvindar runtomkring mig. Jag är öppen för mera nytt i mitt liv!
Tillbaka till jobbet där jag stressade vidare och släckte bränder. Mina planer att komma iväg i hyrbilen i skaplig tid försvann alltefter tiden bara rusade iväg. Till slut kunde jag lämna kontoret. Några kvarter bort ringer en arbetskamrat: "Skulle inte du ha GPS:en med dig?" Stön, tänkte jag återigen och orkade inte vända tillbaka... Det får bära eller brista.... Förr klarade man sig med karta och pappersvägvisning. Det får gå för mig också!
Svängde in på min gata när jag plötsligt kom på att jag hade glömt att lämna sonens gosedjur hos exet. Nästa stön!!!!!! Ringde upp igen och det visade sig att han fanns i området så det löste sig smidigt i alla fall. När det var avklarat gick jag hem och åt lunch (kl 4 på ef). Packade ihop det sista och rullade äntligen ut på E18...
Med en sprillans ny Ford Mondeo gick resan galant. Snart dags att krypa till kojs innan något mer "stön" inträffar!
Mankemang och ljuspunkter
2 dagar sedan
Mmmm...ibland är det bara såånna dagar, det lär en att upskatta de andra ;) Kramar!p
SvaraRadera