Vänner....

Med äkta vänner kan man ta vid där sista meningen slutade för flera månader sedan. Så känner jag för ”mitt” tjejgäng i Laxå dit jag styrde kosan igår kväll. När jag körde in i samhället var det som en känsla av att komma hem…. Allting kändes välbekant och jag såg mig nyfiket runt omkring för att se vem som hade byggt om huset sedan sist eller om jag skulle se någon från det företag jag jobbade på i 14 år. Stannade till vid Blomsterhallen och blev först förskräckt över att det var utförsäljning på allt. Skulle de bomma igen? Här köpte jag ju så mycket vackra blommor förr! Men nej, nya ägare ska ta över och han skulle bli pensionär…. Tänk att sluta med sitt livsverk och börja ett helt nytt liv! Hoppas han har lika fina vänner som jag att umgås med tänkte jag när jag for därifrån.

Min tjejgrupp betyder så mycket för mig. De har funnits där för mig i vått och torrt. Delat det roliga som hänt och tröstat mig när allt har känt svårt och ensamt. Många roliga skratt på kafferaster och resor. Trots våra olikheter och våra olika liv har vi funnit varandra och accepterat att vi är just olika. Vi har genom åren spridits som vinden åt olika håll men har lyckats hålla kvar vid varandra trots att kontakten oftast inte är dagligen längre.

Att träffas och umgås några timmar en kväll känns ibland som att jag får smulor av den kaka jag så gärna vill ha mer av. Jag vill höra och se mer av mina vänner. Jag avundas de i gänget som kan träffas oftare. Att ha träffat dessa människor gör mig ödmjuk och tacksam. Jag är så glad att få vara en del av era liv!

Kram till er ikväll!