Energin tar liksom slut ibland. Det märks att det är ett tufft tempo på jobbet. Hjärnan är som urblåst när jag sätter mig i bilen för att åka hem. Då kan jag faktiskt önska att jag skulle åka en bit för att få varva ner i lugn och ro. Egentligen borde man ta en promenad och andas in lite nytt syre. Längtar till ljumma vårkvällar då det blir mer lockande att dra på sig joggingskorna.
Viktmässigt går det sakta neråt. Ett kilo i taget. Jag har börjat föreställa mig kroppen som ett kvicksand som ogärna släpper taget om kilona. Sedan liksom " shippar" det till och ett kilo lossnar. Den bilden tar jag fram när jag tycker det går för sakta neråt mentalt sett alltså.
Det ekar i skogen
4 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar